Herrgårdsflyglarna

Till herrgårdsbyggnaden på Julita gård hör två flyglar, båda med en lång historia som går tillbaka till medeltiden. Flyglarna har varit utrustade på olika sätt genom åren och de har än idag stor betydelse för gården.

Huvudbyggnaden (som går under namnet Stora huset) och flyglarna är bevarade så som de såg ut då den siste privata ägaren, löjtnant Arthur Bäckström levde på Julita gård under tidigt 1900-tal.

Gul byggnad med vita knutar och svart tak, omgiven av grönskande träd samt välordnad trädgård och grusväg. — Södra flygen på Julita gård och trädgårdar.

Södra flygelns historia

Södra flygeln, eller köksflygeln som den brukade heta under löjtnant Arthur Bäckströms tid, är ett av områdets äldsta hus. Den var en del av bostaden för de som skötte det praktiska i cistercienserklostret som fanns här under medeltiden.

Det finns mycket som säger att byggnaden har ursprung från medeltiden ända upp till takfoten. I källarvåningen kan man se ett medeltida murverk med kryssvalv i taket. Kryssvalven kom troligen till på 1400-talet.

I den här byggnaden finns herrgårdsköket, också kallat kopparköket. Där lagade en kokerska Arthurs och hans gästers mat.

Byggnadens design idag är till stor del från 1700-talet, och du kan få se kopparköket som en historisk miljö under sommarsäsong och på övervåningarna finns övernattningsrum som du kan hyra.

Gul byggnad med vita knutar och svart tak, omgiven av grönskande träd och en trädgård med blommor i förgrunden. — Norra Flygeln på Julita gård och trädgårdar.

Norra flygelns historia

Den norra flygeln började byggas runt 1760. Det finns spår i källaren som avslöjar att delar av byggnaden vilar på en äldre grund.

Under 1800-talet kallades byggnaden ”Kavaljersflygeln”, vilket betydde att den ofta blev använd som tillfällig bostad för fattiga släktingar och vänner under längre perioder.

När Arthur Bäckström tog över Julita gård vid sekelskiftet 1900 fick byggnaden namnet ”Gästflygeln” eller ”Gårdsköksflygeln”.

Gårdsköket var nämligen platsen där man lagade mat till dem som arbetade på gården, och här fanns det också bostäder för gårdens arbetare.

1953, ungefär tio år efter att Nordiska museet tog över gården, skedde en stor renovering av bottenvåningens lägenhet och idag finns det även rum att hyra för dig som besöker Julita gård.