Fruktträdgården
På Julita gård har vi odlat frukt i åtminstone 500 år. Välkommen till fruktträdgården och njut av våra äpple-, päron, plommon och klarbärsträd. Här finns också ett unik klonarkiv för fruktträd i Sverige.
På 1500-talet såldes frukt från klosterträdgården
Under reformation, 1528, konfiskerade Gustav Vasa Julita kloster. Eftersom det finns bevarade handlingar från den här tiden, vet vi att gården fick en del intäkter från fruktförsäljning. Det var troligtvis lekbröder vid Julita kloster som planterade de träd som man skördade frukten från.
Åren efter att klostret hade avvecklats fanns inget stort intresse för trädgården. Det fanns faktiskt inte ens en trädgårdsmästare! Men kungens son Hertig Karl, som tidvis bodde på Julita, intresserade sig för just fruktodling. Han importerade fruktträd och skaffade sig kunniga trädgårdsmästare från utlandet.
Äppelsorter under tidigt 1900-tal
Under 1700- och 1800-talen fanns fruktträdgårdar norr om Stora huset på Julita gård. I slutet på 1800-talet utvecklade man parken och planterade blanda annat fruktträd på nya platser.
Från tidigt 1900-tal har vi uppgifter om vilka sorter som odlades på Julita gård. Det var bland annat äppelsorterna “Säfstaholm”, “Åkerö”, “Melon” och “Oranie” och päronsortertna “Clara Frijs”, “Esperens Herre” och “Södermanlandspäron”.
Julitas klonarkiv för frukt växer fram
Fruktodlingen i Sverige gick igenom stora förändringar under 1900-talet. De kommersiella odlarna satsade på ett fåtal sorter och plantskolorna erbjöd inte längre ett stort sortiment. Många fruktsorter fanns nu bara kvar som åldrade träd i trädgårdar runt om i landet.
Fruktträd är vanligtvis inte särskilt långlivade, och mot slutet av 1970-talet insåg Nordiska museet att de gamla fruktträdgårdarna började försvinna. Det gällde inte bara Julita gård, utan många av landets herresäten, slott och gårdar. Museet såg att det var hög tid att dokumentera och inventera vad som fanns kvar. På så vis började uppbyggnaden av Julita gårds klonarkiv för frukt.
Av våra omkring 300 fruktträd med äpplen, päron, plommon och klarbär, är ungefär 105 så kallade mandatsorter. Dessa sorter är utvalda för att bevaras i Sveriges nationella genbank för kulturväxter.
Varje sort ska bevaras med två träd i den nationella samlingen i Alnarp i Skåne och två träd i ett lokalt klonarkiv. Julita gård var tillsammans med Brunstorps gård i Småland de första klonarkiven för fruktträd i Sverige. I dag finns totalt 14 klonarkiv för frukt runt om i landet.
I Julitas klonarkiv växer företrädesvis fruktsorter som har sitt ursprung i Mälardalen. Men vi har också sorter med okänt ursprung och sorter från andra delar av Europa som har lång odlingstradition i Sverige.
Med vår karta är det lätt att hitta på området.
