Julita gårds klonarkiv
Julita gård är klonarkiv för frukt, köksväxter, perenner, rosor, lökar och knölar. De kommer framför allt från Södermanland men också Mälardalen. Hos oss växer värdefulla äldre sorter som vi har förbundit oss att bevara för framtida generationer.
Vi odlar och bevarar kulturhistoria
Redan på 1970-talet beslutade Nordiska museet sig för att bevara även växter, som delar av det levande kulturarvet. I början av 1980-talet planterades det första området med fruktträd på Julita. Så började vi bygga upp Julita gårds klonarkiv.
Att Julita gård är klonarkiv betyder att vi är en del av Sveriges nationella genbank för kulturväxter, och att vi har förbundit oss att odla och bevara utvalda kulturväxter för kommande generationer.
Vad är ett klonarkiv?
Ett lokalt klonarkiv är en av tre delar i den svenska nationella genbanken. Genbanken ska garantera ett långsiktigt bevarande av kulturväxter.
- I den Centrala samlingen på Alnarp i Skåne ska allt material som är värt att bevara finnas på sikt.
- Det ska också växa säkerhetskopior tillgängliga för allmänheten i de lokala klonarkiven, och Julita gård är ett.
- Idag finns totalt ett 30-tal lokala klonarkiv för frukt, köksväxter, perenner, rosor, lökar och knölar runt om i landet, som bevarar mandatsorter av frukt på uppdrag av POM, Programmet för odlad mångfald.
I vårt klonarkiv finns över hundra mandatsorter
I vårt klonarkiv finns bland annat äpple-, päron-, plommon- och klarbärsträd, humle, iris, rosor, pioner, dahlior, tulpaner och narcisser. Den mest kända delen är troligen de hundratals äppel- och päronträden. I Fruktträdgården kan du strosa runt i skuggan av Äs Baron, Stäringe Karin, Julita Gylling, eller någon av de många andra sorters äldre fruktträd som växer här.
Av våra omkring 300 fruktträd är 105 så kallade mandatträd bestående av 53 olika sorter som vi odlar på uppdrag av POM. Mandatträd är sorter som är utvalda för att bevaras i Sveriges nationella genbank för kulturväxter.
Varje sort ska bevaras med två träd i den nationella samlingen i Alnarp i Skåne och två träd i ett lokalt klonarkiv. Julita gård var tillsammans med Brunstorps gård i Småland de första klonarkiven för fruktträd i Sverige.
Växterna i Julitas klonarkiv har framför allt sitt ursprung i Södermanland men även från Mälardalen och sorter framtagna av svenska växtförädlare och utländska sorter med lång odlingstradition i Sverige.
-
Mandatsorter i blom i Fruktträdgården på Julita gård och trädgårdar. Foto: Klara Holmqvist / Nordiska museet -
-
Höst i fruktträdgården på Julita gård. Foto: Peter Segemark / Nordiska museet
Varför behövs ett klonarkiv?
De 30-tal klonarkiv som finns runt om i landet har två viktiga uppgifter:
- att odla säkerhetskopior av växterna som finns i genbanken
- att visa upp och sprida kunskap om genbanksväxterna
En förhoppning är att växterna återigen ska kunna bli allmänt odlade växter.
Hur bevarar vi sortegenskaper hos ett fruktträd?
För att levande träd ska kunna behålla sina sortegenskaper måste vi föröka dem vegetativt. Vid sexuell förökning, det vill säga när en blomma pollineras med pollen från en annan blomma, får man nämligen äppelkärnor med helt nya arvsanlag. Det är alltså ingen idé att försöka spara fruktsorter som frö.
Vegetativ förökning sker oftast genom:
- ympning: vi lägger samman två grenar som får växa ihop, eller sammanfogar en kvist eller ett ris (ympris) med en grundstam eller en gren
- eller okulering: vi sätter in ett öga, alltså en knopp, under barken på en grundstam där den etablerar sig och blir ett med trädet.
Med vår karta är det lätt att hitta på området.
