Rosenträdgården
Rosenträdgården på Julita gård är funktionalistisk med raka rosrader och pyramidklippta tujor och ett lusthus i fonden. Här växer rossorter som var populära vid 1900-talets början.
Välkommen till en doftande del av Julita! Du kommer att märka att vi arbetar med att restaurera Rosenträdgården om du besöker oss under 2024.
Från betesmark till romantisk trädgård på 1910-talet
Rosenträdgården ligger nedanför Stora huset. En komposition med omgivande tujahäck som avskärmar rosenträdgården tillsammans med rader av lindar gjorde perspektivet och siktlinjen uppifrån huset längre. I fonden ligger ett lusthus och resultatet är en imponerande utsikt från balkongrummet.
Arthur Bäckström, den siste privata ägaren på Julita gård började anlägga rosenträdgården i mitten av 1910-talet, på det som då var en oländig och sumpig betesmark.
Funktionalism på 1930-talet
Redan under Arthur Bäckström levnadstid ändrade rosenträdgården karaktär. Från en romantisk trädgård där rabatterna bredde ut sig som en mönstrad matta kring brunnen med snirkligt kupoltak, till en mer funktionalistisk anläggning med raka rosrader och pyramidformad, hårt klippt tuja. Bågarna med pipranka är också från perioden runt 1930. Under bågarna stod tidigare vitmålade träbänkar.
Åter till äldre rossorter i slutet av 1900-talet
Under perioden från det att Nordiska museet tog över Julita gård 1941 fram till slutet av 1980-talet förenklades rosenträdgården allt mer. Modernare rossorter ersatte äldre, rabatter och kalkstensgångarna runt dammen försvann. Men i slutet av 1980-talet beslöt museet att återge rosengården dess ursprungliga karaktär.
Nu började ett arbete med att nyanlägga rosenträdgården efter äldre ritningar och fotografier. Det fanns inga uppgifter om det ursprungliga rossortimentet.
Lars-Åke Gustavsson, författare till Rosor för Nordiska trädgårdar som då ansvarade för rosariet på Fredriksdals friluftsmuseum, fick i uppgift att göra ett urval av äldre rosor som kunde passa i miljön. Han valde bland rosor som var populära vid 1900-talets början. Han vill också hitta sorter som var härdiga och någorlunda friska.
Resultatet blev ett sortiment som huvudsakligen består av olika polyantha- och floribundarosor. Deras blomning fortgår långt in på hösten. Det gjorde de här rosgrupperna väldigt populära när de kom kring sekelskiftet 1900.
Idag uppdaterar vi Rosenträdgården för att skapa bättre förutsättningar för våra rosor som idag står i en fuktig och kall markmiljö.
Med vår karta är det lätt att hitta på området.